1. Alla kompetensers läroplan
Att förstå sin egen tid är lite som att titta in i ett kalejdoskop. Det minsta lilla vi vrider på perspektivet så framträder något helt annat, lika fascinerande. Lika utmanande, lika svårfångat. Vrider lite till, och så något annat. Omöjligt att sätta ord på. Nya utmaningar, nya möjligheter. Vad vi saknar är kanske tidens, historiens, distans. En distans som tillåter, eller möjligen till och med uppmuntrar till, förenklingar i en strävan efter begriplighet.
Kanske är det så. Sannolikt är historien mer komplex än vi någonsin kommer att lyckas fånga i vare sig ord eller berättelser. Rimligtvis gäller det även för vår egen samtid.
De mångas samhälle
Oavsett hur vi väljer att mäta är vår samtids barn mer kompetenta, mer kunniga, än någon tidigare generation. Tveklöst är det vissa typer av kompetenser som de inte längre besitter, som hör till svunna tider. På samma sätt med vuxna och med hela kulturer. Vår tid är en tid av förändring. Snabb förändring, global förändring. Kunskaper förändras, vetskap utvecklas, information uppdateras.
Barn har idag inblick i skeenden de tidigare inte fick tillgång till. Barn har idag tillgång till information som de tidigare var uteslutna från. De krav skolan ställer på barn idag är högre än någonsin tidigare, vilket gäller allt från de tre så kallade kulturkompetenserna läsa, skriva och räkna. Till kritiskt tänkande, abstrakt resonerande, informationshantering, kommunikation. Lägg till detta att barn idag, som vilken annan samhällsmedborgare, lever i ett informations- och kunskapsflöde som är ojämförligt alla tidigare samhällen. Vi som kollektiv vet mer än någonsin, den samlade kunskapen idag är större än någonsin.
Snabbhet. Men också flöde. Flöde av information. Flöde av människor. Det mångkulturella samhället är så mycket mer än en fråga om etnisk härkomst. Det mångkulturella samhället kan också handla om att olika kulturella uttryck lever sida vid sida och flätas samman med varandra. Eller en arbetsmarknad där arbetstagaren förväntas vara i ständig utveckling och söka sig till ny kunskap, i enlighet med idén om det livslånga lärandet. Som en nödvändig strategi för att vara behövd och attraktiv på arbetsmarknaden. Kanske också i relationen med andra; söka nya intryck, vara på flera platser samtidigt, men aldrig förlora fokus på vem som är viktig.
De mångas samhälle är ett samhälle där många röster blandas i en kakofoni, där kalejdoskopet är multimodalt och aldrig tar paus. I detta de mångas samhälle finns skolan, som står inför oerhört spännande utmaningar och möjligheter. En skola som skall
Kanske är det så. Sannolikt är historien mer komplex än vi någonsin kommer att lyckas fånga i vare sig ord eller berättelser. Rimligtvis gäller det även för vår egen samtid.
De mångas samhälle
Oavsett hur vi väljer att mäta är vår samtids barn mer kompetenta, mer kunniga, än någon tidigare generation. Tveklöst är det vissa typer av kompetenser som de inte längre besitter, som hör till svunna tider. På samma sätt med vuxna och med hela kulturer. Vår tid är en tid av förändring. Snabb förändring, global förändring. Kunskaper förändras, vetskap utvecklas, information uppdateras.
Barn har idag inblick i skeenden de tidigare inte fick tillgång till. Barn har idag tillgång till information som de tidigare var uteslutna från. De krav skolan ställer på barn idag är högre än någonsin tidigare, vilket gäller allt från de tre så kallade kulturkompetenserna läsa, skriva och räkna. Till kritiskt tänkande, abstrakt resonerande, informationshantering, kommunikation. Lägg till detta att barn idag, som vilken annan samhällsmedborgare, lever i ett informations- och kunskapsflöde som är ojämförligt alla tidigare samhällen. Vi som kollektiv vet mer än någonsin, den samlade kunskapen idag är större än någonsin.
Snabbhet. Men också flöde. Flöde av information. Flöde av människor. Det mångkulturella samhället är så mycket mer än en fråga om etnisk härkomst. Det mångkulturella samhället kan också handla om att olika kulturella uttryck lever sida vid sida och flätas samman med varandra. Eller en arbetsmarknad där arbetstagaren förväntas vara i ständig utveckling och söka sig till ny kunskap, i enlighet med idén om det livslånga lärandet. Som en nödvändig strategi för att vara behövd och attraktiv på arbetsmarknaden. Kanske också i relationen med andra; söka nya intryck, vara på flera platser samtidigt, men aldrig förlora fokus på vem som är viktig.
De mångas samhälle är ett samhälle där många röster blandas i en kakofoni, där kalejdoskopet är multimodalt och aldrig tar paus. I detta de mångas samhälle finns skolan, som står inför oerhört spännande utmaningar och möjligheter. En skola som skall
främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Lgr 11, s.7)
Alla kompetensers läroplan
I det jag vill kalla alla kompetensers läroplan har alla barn plats. Alla kompetensers läroplan låter ambitioner och kunskapsmål, arbetsformer och bedömningskriterier spegla det enkla faktum att vi lever i ett mer komplext samhälle än någonsin tidigare. Här ges alla barn utrymme för sina specifika talanger och intressen.
I alla kompetensers läroplan ges stor betydelse till den forskning som finns om lärande. Som rör arkitekturens och rummets betydelse för känslan av bekräftelse. Som rör betydelsen av formativ bedömning för elevers motivation och lust att lära. Som kritiskt diskuterar hur stereotypa mönster hämmar kreativitet och stänger dörrar. En skola som tar avstamp i vetskapen om att ett ifrågasättande och åsidosättande av sådana maktstrukturer får individer att blomma ut. En skola där forskning som handlar om lärande och digitala medier, om multimodalitet, om betydelsen av tematiskt arbete, har en direkt betydelse för skolans utveckling. Liksom all annan forskning som har bäring på skolan.
Som att vi idag vet vilken oerhörd betydelse fysisk aktivitet har för inte bara hälsan utan också för att stimulera tänkandet. Om hur den fantasifulla leken stimulerar till ett tänkande bortom konventioner och hur estetiska ämnen tillför kreativitet och nytänkande. Kompetenser som människan mår bra av och som samhället, och arbetsmarknaden, behöver. För de utmaningar vi står inför, som individer och samhälle, kräver just detta. Att vi tar oss bortom det invanda och bekväma, bortom det kända och bekanta och istället utmanar.
En annan skola
Tänk om skolan inte fanns. Tänk tanken att det aldrig funnits en skola. Istället för att fråga sig hur vi på bästa sätt kan utveckla det som redan finns, så kan vi angripa utmaningen utifrån en helt annan position. Låt oss utgå från två andra frågor: Vad är det vi behöver kunna? och Hur når vi dit? Vad är det då som tar form, vilka kunskaper och kompetenser är viktiga, vilka vägar finns för att nå dit? Vad skulle skolan kunna vara?
Men här finns också en annan fråga, väl så viktig: Varför ser skolan ut som den gör? Och, varför har vi över huvud taget en skola? Det får bli nästa sammanhang för den här berättelsen om skolan.
