Läroplanen; en strävan att främja en önskvärd utveckling
Skolans verksamhet styrs och regleras av läroplanen. Den nuvarande läroplanen Lgr 11 gäller alltså från och med läsåret 2011/2012. Läroplanen Lgr 11 består av tre delar: ”Skolans värdegrund och uppdrag”, ”Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen” samt ”Kursplaner som kompletteras med kunskapskrav”.
Vi börjar med en kortkort tillbakablick på skolans läroplaner:
1878: Normalplan
1919: Undervisningsplan, UPL 1919 (bl.a. avskaffades katekesen)
1955: Undervisningsplan, U-55 (bl.a. införs engelska från åk 5)
1962: Läroplan, Lgr 62 (engelska från åk 4; barns olikheter och individuella särdrag betonas)
1969: Läroplan, Lgr 69 (betyg i ordning och uppförande avskaffas, uppdelning i linjer i åk 9 avskaffas)
1980: Läroplan, Lgr 80 (betyg endast i åk 8 och 9)
1994: Läroplan, Lp0 94 (nytt betygsystem, stadieindelningen avskaffas, kursplanen lyfts ut från läroplanen)
2011: Läroplan, Lgr 11 (kursplaner del av läroplanen)
Tillbaka till Lgr 11. Läroplanen pekar mot två typer av uppdrag för skolan. Dels handlar det om att utveckla kunskaper och kompetenser inom ett antal ämnesområden, vilka dessa är finns uttryckligt beskrivna i Kursplanerna. Dels handlar det om ett fostrande uppdrag, vars målbild är en spegling av de värden som samhället bygger på: människolivets okränkbarhet, människors lika värde, jämställdhet mellan könen, solidaritet med svaga och utsatta, samt individens frihet och rättighet.
I Kursplanerna beskrivs en tänkt progression av respektive ämne och framför allt vilka kriterier som skall användas vid bedömning och betygsättning. Dessa benämns ”Kunskapskrav” och är angivna för årskurs 6 respektive årskurs 9. Betyg sätts utifrån en sex-gradig skala; A-E, samt F för icke godkänd. Med Lgr 11 infördes en ny betygskala. I Lgr 11 beskrivs vilka kunskaper som krävs för betygen A, C samt E. A är det högsta betyget. Betygen B och D skall ges om individen uppfyller kraven i sin helhet för det underliggande betyget och till övervägande del det överliggande betyget.
F skall ges om eleven inte uppfyller kravet för E. Vid brist på underlag, som vid exempelvis frånvaro, ges inget betyg.Vid bedömning skall hänsyn tas till såväl bredd i kunskaper och kompetenser, som i djup. Så här beskrivs Kursplanerna i Läroplanen (Lgr 11):
Skolans verksamhet styrs och regleras av läroplanen. Den nuvarande läroplanen Lgr 11 gäller alltså från och med läsåret 2011/2012. Läroplanen Lgr 11 består av tre delar: ”Skolans värdegrund och uppdrag”, ”Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen” samt ”Kursplaner som kompletteras med kunskapskrav”.
Vi börjar med en kortkort tillbakablick på skolans läroplaner:
1878: Normalplan
1919: Undervisningsplan, UPL 1919 (bl.a. avskaffades katekesen)
1955: Undervisningsplan, U-55 (bl.a. införs engelska från åk 5)
1962: Läroplan, Lgr 62 (engelska från åk 4; barns olikheter och individuella särdrag betonas)
1969: Läroplan, Lgr 69 (betyg i ordning och uppförande avskaffas, uppdelning i linjer i åk 9 avskaffas)
1980: Läroplan, Lgr 80 (betyg endast i åk 8 och 9)
1994: Läroplan, Lp0 94 (nytt betygsystem, stadieindelningen avskaffas, kursplanen lyfts ut från läroplanen)
2011: Läroplan, Lgr 11 (kursplaner del av läroplanen)
Tillbaka till Lgr 11. Läroplanen pekar mot två typer av uppdrag för skolan. Dels handlar det om att utveckla kunskaper och kompetenser inom ett antal ämnesområden, vilka dessa är finns uttryckligt beskrivna i Kursplanerna. Dels handlar det om ett fostrande uppdrag, vars målbild är en spegling av de värden som samhället bygger på: människolivets okränkbarhet, människors lika värde, jämställdhet mellan könen, solidaritet med svaga och utsatta, samt individens frihet och rättighet.
I Kursplanerna beskrivs en tänkt progression av respektive ämne och framför allt vilka kriterier som skall användas vid bedömning och betygsättning. Dessa benämns ”Kunskapskrav” och är angivna för årskurs 6 respektive årskurs 9. Betyg sätts utifrån en sex-gradig skala; A-E, samt F för icke godkänd. Med Lgr 11 infördes en ny betygskala. I Lgr 11 beskrivs vilka kunskaper som krävs för betygen A, C samt E. A är det högsta betyget. Betygen B och D skall ges om individen uppfyller kraven i sin helhet för det underliggande betyget och till övervägande del det överliggande betyget.
F skall ges om eleven inte uppfyller kravet för E. Vid brist på underlag, som vid exempelvis frånvaro, ges inget betyg.Vid bedömning skall hänsyn tas till såväl bredd i kunskaper och kompetenser, som i djup. Så här beskrivs Kursplanerna i Läroplanen (Lgr 11):
Kursplanerna inleds med motiven till varför ämnet finns i respektive skolform. Därefter anges syftet med och de långsiktiga målen för undervisningen i ämnet. I det centrala innehållet anges vad som ska behandlas i undervisningen. Det centrala innehållet är utformat så att det lämnar utrymme för läraren att göra egna fördjupningar eller tillägg. Kunskapskraven anger kunskapsnivån för godtagbara kunskaper och för de olika betygsstegen. (Lgr 11, s 4)
De ämnen som ingår i Kursplanerna är: Bild; Engelska; Hem- och konsumentkunskap; Idrott och hälsa; Matematik; Moderna språk; Modersmål; Musik; Slöjd; Svenska; Svenska som andraspråk; Teckenspråk för hörande; Teknik; de naturorienterande ämnena Biologi, Fysik och Kemi samt de samhällsorienterande ämnena Geografi, Historia, Religionskunskap och Samhällskunskap. Av Läroplanens närmare 300 sidor text utgörs Kursplanerna av närmare 260 sidor. Medan Värdegrund och uppdrag och Mål och riktlinjer tillsammans utgör knappt 15 sidor. Detta till trots är det just i dessa två inledande kapitel som skolans fundament presenteras. Kursplanerna blir i detta perspektiv smått mer än ett hur för själva genomförandet, där lärarna alltså har utrymme att ”göra egna fördjupningar eller tillägg” som det står i texten ovan. Och det är dessa 15-talet sidor som vi nu skall ägna fördjupad uppmärksamhet, eftersom det är dessa delar som i allt väsentligt ritar upp riktlinjerna för skolans verksamhet.
