Skolans värdegrund och uppdrag
”Skolans värdegrund och uppdrag” är, liksom de övriga delarna i Läroplanen, fastställda av regeringen. När det gäller kunskapskrav är dessa beslutade av Skolverket. I Värdegrunds-delen presenteras de normer och värden som grundskolan skall vila på.
”Skolans värdegrund och uppdrag” ägnas lite drygt 4 sidor text i Läroplanen, men är oerhört central för skolans uppdrag. De värdegrunder, idéer om arbetsformer och inte minst det kunskapsbegrepp som presenteras på dessa sidor är i en mening skolans essens. Varje kritik av skolan måste alltså förhålla sig det som står här, eftersom Läroplanen är ett styrdokument som gäller för alla (kommunala) skolor. Och varje förälder, vårdnadshavare eller elev som vill föra en diskussion om hur skolan ser ut, har skapat sig en oerhört mycket starkare position i en sådan diskussion om hen har insikt i och förståelse för det som står på dessa sidor.
Grundläggande värden. Omedelbart slås fast att skolan skall ”vila på demokratins grund”. I denna korta inledning betonas vidare att ”skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan skall vara ett stöd och en inspiration för elevernas aktiva och reflekterande lärande. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.” Skolan skall alltså främja alla elevers lust att lära. Men samtidigt att det är eleverna som, med skolans stöd, som skall inhämta och utveckla såväl kunskaper som värden. Dessa värden är, som sagt, människolivets okränkbarhet, människors lika värde, jämställdhet mellan könen, solidaritet med svaga och utsatta, samt individens frihet och rättighet. Undervisningen i skolan skall vara, som det heter, ”icke-konfessionell”, eller utan koppling till något särskilt trossamfund eller religion. Alldeles uppenbart finns här en konflikt, när det står att fostran till grundläggande värden (”rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande”) skall ske i ”överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism” (Lgr 11, s7). Denna sista formulering är ett uppenbart exempel på att Läroplanen inte är utan ideologiskt eller politiskt innehåll.
Förståelse och medmänsklighet. Den ökade globaliseringen ställer höga krav på ”människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald” (Lgr 11, s7). Här blir det egna och det gemensamma kulturarvet en resurs för att utveckla såväl den egna identiteten som en förmåga att ”förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar” (s7). Förståelse och medmänsklighet handlar alltså om att ingen människa får kränkas eller diskrimineras:
”Skolans värdegrund och uppdrag” är, liksom de övriga delarna i Läroplanen, fastställda av regeringen. När det gäller kunskapskrav är dessa beslutade av Skolverket. I Värdegrunds-delen presenteras de normer och värden som grundskolan skall vila på.
”Skolans värdegrund och uppdrag” ägnas lite drygt 4 sidor text i Läroplanen, men är oerhört central för skolans uppdrag. De värdegrunder, idéer om arbetsformer och inte minst det kunskapsbegrepp som presenteras på dessa sidor är i en mening skolans essens. Varje kritik av skolan måste alltså förhålla sig det som står här, eftersom Läroplanen är ett styrdokument som gäller för alla (kommunala) skolor. Och varje förälder, vårdnadshavare eller elev som vill föra en diskussion om hur skolan ser ut, har skapat sig en oerhört mycket starkare position i en sådan diskussion om hen har insikt i och förståelse för det som står på dessa sidor.
Grundläggande värden. Omedelbart slås fast att skolan skall ”vila på demokratins grund”. I denna korta inledning betonas vidare att ”skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan skall vara ett stöd och en inspiration för elevernas aktiva och reflekterande lärande. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.” Skolan skall alltså främja alla elevers lust att lära. Men samtidigt att det är eleverna som, med skolans stöd, som skall inhämta och utveckla såväl kunskaper som värden. Dessa värden är, som sagt, människolivets okränkbarhet, människors lika värde, jämställdhet mellan könen, solidaritet med svaga och utsatta, samt individens frihet och rättighet. Undervisningen i skolan skall vara, som det heter, ”icke-konfessionell”, eller utan koppling till något särskilt trossamfund eller religion. Alldeles uppenbart finns här en konflikt, när det står att fostran till grundläggande värden (”rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande”) skall ske i ”överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism” (Lgr 11, s7). Denna sista formulering är ett uppenbart exempel på att Läroplanen inte är utan ideologiskt eller politiskt innehåll.
Förståelse och medmänsklighet. Den ökade globaliseringen ställer höga krav på ”människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald” (Lgr 11, s7). Här blir det egna och det gemensamma kulturarvet en resurs för att utveckla såväl den egna identiteten som en förmåga att ”förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar” (s7). Förståelse och medmänsklighet handlar alltså om att ingen människa får kränkas eller diskrimineras:
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Lgr 11, s7)
Skolan har alltså som uppdrag att aktivt motverka diskriminering i alla dess former. Återigen blir begreppet ”främja” centralt; nu i betydelsen främja förståelse för andra människor och främja förmågan till inlevelse, medan det i förra avsnittet var utveckling och lärande som skulle främjas.
Saklighet och allsidighet. Skolan skall uppmuntra till, stödja och stimulera personliga ställningstaganden. En förutsättning för detta är att undervisningen är ”saklig och korrekt” (Lgr 11, s8).
En likvärdig utbildning. Genom att anpassa undervisningen efter varje elevs ”förutsättningar och behov” (s8) förväntas skolan främja (det ordet igen) ”elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper” (8). Det likvärdiga är alltså en fråga om att varje individ skall ges samma förutsättningar, inte att alla elever skall bemötas på samma sätt eller få arbeta med samma saker. Vägen till målet kan, och skall, variera beroende på individerna och undervisningen skall inte utformas lika för alla elever. Under rubriken ”En likvärdig utbildning” betonas också flickors och pojkars lika värde och att skolan skall motverka traditionella könsmönster genom att ”medvetet främja [!] kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter”.
Rättigheter och skyldigheter. I detta avsnitt berörs två saker. Den ena är att skolan har skyldighet att informera elever och föräldrar om å ena sidan skolans krav och å andra sidan vilka rättigheter och skyldigheter som elever och föräldrar har. Detta som en nödvändig förutsättning för möjligheten till inflytande och påverkan, både i relation till den enskilda skolans verksamhet och som underlag för val av skola. (Jag kommer att använda föräldrar istället för t.ex. målsman eller vårdnadshavare. Jag är självfallet medveten om att många barn lever tillsammans med andra än deras biologiska föräldrar (en eller båda).)
Det andra som berörs avsnittet ”Rättigheter och skyldigheter” är att skolan skall förbereda eleverna för en aktiv roll i ett demokratisk samhälle, med förmåga till personligt ansvar, genom att undervisningen skall ”bedrivas i demokratiska arbetsformer”.
Skolans uppdrag. I avsnittet ”Skolans uppdrag” presenteras det kunskapsbegrepp som Läroplanen i sin helhet bygger på. Efter att ha konstaterat att kunskap inte är något entydigt begrepp, står det:
Saklighet och allsidighet. Skolan skall uppmuntra till, stödja och stimulera personliga ställningstaganden. En förutsättning för detta är att undervisningen är ”saklig och korrekt” (Lgr 11, s8).
En likvärdig utbildning. Genom att anpassa undervisningen efter varje elevs ”förutsättningar och behov” (s8) förväntas skolan främja (det ordet igen) ”elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper” (8). Det likvärdiga är alltså en fråga om att varje individ skall ges samma förutsättningar, inte att alla elever skall bemötas på samma sätt eller få arbeta med samma saker. Vägen till målet kan, och skall, variera beroende på individerna och undervisningen skall inte utformas lika för alla elever. Under rubriken ”En likvärdig utbildning” betonas också flickors och pojkars lika värde och att skolan skall motverka traditionella könsmönster genom att ”medvetet främja [!] kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter”.
Rättigheter och skyldigheter. I detta avsnitt berörs två saker. Den ena är att skolan har skyldighet att informera elever och föräldrar om å ena sidan skolans krav och å andra sidan vilka rättigheter och skyldigheter som elever och föräldrar har. Detta som en nödvändig förutsättning för möjligheten till inflytande och påverkan, både i relation till den enskilda skolans verksamhet och som underlag för val av skola. (Jag kommer att använda föräldrar istället för t.ex. målsman eller vårdnadshavare. Jag är självfallet medveten om att många barn lever tillsammans med andra än deras biologiska föräldrar (en eller båda).)
Det andra som berörs avsnittet ”Rättigheter och skyldigheter” är att skolan skall förbereda eleverna för en aktiv roll i ett demokratisk samhälle, med förmåga till personligt ansvar, genom att undervisningen skall ”bedrivas i demokratiska arbetsformer”.
Skolans uppdrag. I avsnittet ”Skolans uppdrag” presenteras det kunskapsbegrepp som Läroplanen i sin helhet bygger på. Efter att ha konstaterat att kunskap inte är något entydigt begrepp, står det:
Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. (Lgr 11, s10)
Återigen är det alltså individuella kompetenser, förmågor och lärstilar som betonas. Och återigen är det tydligt att likvärdigheten handlar om att varje individ skall bemötas med respekt - och inte jämföras eller likställas med någon annan. Skolans uppdrag innebär även att främja - återigen detta begrepp! - en harmonisk utveckling hos eleverna. Vägen dit går via en varierad och väl avvägd sammansättning av såväl innehållet i verksamheten som arbetsformerna. Skolan är den plats där erfarenheter och kulturella världar möts, vilka utgör de delar som skapar en unik helhet. Skillnader är alltså en resurs.
”Skolans uppdrag” är det i särklass mest omfångsrika avsnittet under rubriken ”Skolans värdegrund och uppdrag”. Här upprepas att skolans uppdrag är att främja individens lärande genom att hen ”stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden” (Lgr 11, s9) och att skolan skall präglas av omsorg av individen. Dialogen och samarbetet med hemmet är en förutsättning för det goda skolarbetet liksom att skolan skall vara ett stöd för familjerna ”i deras ansvar för barnens fostran och utveckling” (9). Skolans uppdrag sträcker sig med andra ord utanför klassrummet! Här är en central ingrediens just förmedling och utveckling av kulturarvet (d.v.s. ”värden, traditioner, språk, kunskaper”): ”Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.” (s9).
Med hänvisning till samhällets snabba förändringstakt betonas betydelsen av att kunna ”orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga.” (9). Här framstår kritiskt granskande av fakta och att förstå konsekvenserna av olika alternativ som särskilt betydelsefulla förmågor.
En ytterligare förmåga som skall främjas är det som benämns ”entreprenörskap”, vilket i Läroplanen blir liktydigt med att ”stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem”, ge eleverna möjlighet till egna initiativ, samt utveckla deras förmåga att arbeta självständigt och i grupp.
Utifrån ambitionen att ge överblick och sammanhang, framhåller Läroplanen särskilt fyra områden; historiskt perspektiv, miljöperspektiv, internationellt perspektiv samt ett etiskt perspektiv. Genomgående i dessa är betydelsen av att främja elevens förståelse av sig själv och sina egna handlingar i relation till ett bredare perspektiv.
I skolans uppdrag ingår även att uppmuntra till skapande arbete, lek och daglig fysisk aktivitet ”inom ramen för hela skoldagen” (9). I detta ligger även att uppleva såväl som prova och utveckla olika känslor, stämningar och uttrycksformer (jag återkommer till denna idé om olika uttrycksformer när jag i kap 8 diskuterar digitala medier). Exempel på sådana uttrycksformer - vilka antas leda till en mer harmonisk utveckling - är rytmik, danas, drama, skapande i bild, text och form eller musicerande. Förmågan till eget skapande betonas särskilt.
God miljö för utveckling och lärande. Här handlar ”miljö” om såväl bemötandet av den enskilda eleven som vilka resurser som finns tillgängliga för att ”skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling” (s10). Det framhålls också vad som är en central rättighet för alla elever:
”Skolans uppdrag” är det i särklass mest omfångsrika avsnittet under rubriken ”Skolans värdegrund och uppdrag”. Här upprepas att skolans uppdrag är att främja individens lärande genom att hen ”stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden” (Lgr 11, s9) och att skolan skall präglas av omsorg av individen. Dialogen och samarbetet med hemmet är en förutsättning för det goda skolarbetet liksom att skolan skall vara ett stöd för familjerna ”i deras ansvar för barnens fostran och utveckling” (9). Skolans uppdrag sträcker sig med andra ord utanför klassrummet! Här är en central ingrediens just förmedling och utveckling av kulturarvet (d.v.s. ”värden, traditioner, språk, kunskaper”): ”Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.” (s9).
Med hänvisning till samhällets snabba förändringstakt betonas betydelsen av att kunna ”orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga.” (9). Här framstår kritiskt granskande av fakta och att förstå konsekvenserna av olika alternativ som särskilt betydelsefulla förmågor.
En ytterligare förmåga som skall främjas är det som benämns ”entreprenörskap”, vilket i Läroplanen blir liktydigt med att ”stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem”, ge eleverna möjlighet till egna initiativ, samt utveckla deras förmåga att arbeta självständigt och i grupp.
Utifrån ambitionen att ge överblick och sammanhang, framhåller Läroplanen särskilt fyra områden; historiskt perspektiv, miljöperspektiv, internationellt perspektiv samt ett etiskt perspektiv. Genomgående i dessa är betydelsen av att främja elevens förståelse av sig själv och sina egna handlingar i relation till ett bredare perspektiv.
I skolans uppdrag ingår även att uppmuntra till skapande arbete, lek och daglig fysisk aktivitet ”inom ramen för hela skoldagen” (9). I detta ligger även att uppleva såväl som prova och utveckla olika känslor, stämningar och uttrycksformer (jag återkommer till denna idé om olika uttrycksformer när jag i kap 8 diskuterar digitala medier). Exempel på sådana uttrycksformer - vilka antas leda till en mer harmonisk utveckling - är rytmik, danas, drama, skapande i bild, text och form eller musicerande. Förmågan till eget skapande betonas särskilt.
God miljö för utveckling och lärande. Här handlar ”miljö” om såväl bemötandet av den enskilda eleven som vilka resurser som finns tillgängliga för att ”skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling” (s10). Det framhålls också vad som är en central rättighet för alla elever:
Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (Lgr 11, s10)
Denna rättighet är alltså skolans skyldighet.
Varje skolas utveckling. Genom att ständigt pröva skolans verksamhet, följa upp och utvärdera resultat, samt pröva och utveckla nya arbetsformer skall skolans kvalitet utvecklas. Ansvaret för detta prövande ligger på huvudmannen (ofta kommunen), men i sin praktik är det ett ansvar för lärare och skolledare (rektorer). Detta arbeta skall ske i dialog med elever, hemmet och det omgivande samhället. Skolan skall med andra ord kontinuerligt granska sig själv och sträva efter utveckling och förbättring.
De kommande åtta sidorna i Läroplanen presenterar skolans ”Övergripande mål och riktlinjer”. Återigen är det en text som rör skolan som helhet och som inte tar hänsyn till unika ämnen eller årskurser.
[näsa avsnitt: Övergripande mål och riktlinjer]
Varje skolas utveckling. Genom att ständigt pröva skolans verksamhet, följa upp och utvärdera resultat, samt pröva och utveckla nya arbetsformer skall skolans kvalitet utvecklas. Ansvaret för detta prövande ligger på huvudmannen (ofta kommunen), men i sin praktik är det ett ansvar för lärare och skolledare (rektorer). Detta arbeta skall ske i dialog med elever, hemmet och det omgivande samhället. Skolan skall med andra ord kontinuerligt granska sig själv och sträva efter utveckling och förbättring.
De kommande åtta sidorna i Läroplanen presenterar skolans ”Övergripande mål och riktlinjer”. Återigen är det en text som rör skolan som helhet och som inte tar hänsyn till unika ämnen eller årskurser.
[näsa avsnitt: Övergripande mål och riktlinjer]