Vem granskar?
Som framgått av figuren som inledde detta kapitel granskas skolan från två håll; dels som pedagogisk verksamhet, dels som arbetsplats.
Skolan som arbetsplats styrs av arbetsmiljölagen (1977:1160) och granskas av arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket inspekterar alltså skolans arbetsmiljö och är den myndighet som ställer krav på att arbetsmiljön skall vara god och i enlighet med gällande lagar och föreskrifter för såväl anställda på skolan som elever. Det är viktigt att särskilt betona detta sista; arbetsmiljölagen inbegriper alltså eleverna. Detta betyder att skolan betraktas, ur arbetsmiljölagens perspektiv, som arbetsplats för eleverna. Arbetsmiljölagens föreskrifter rör både skolans fysiska och psykosociala arbetsmiljö och arbetsgivaren är skyldig att följa dessa regler.
Även om det är kommunen, som ju är huvudman för skolan, som har det yttersta ansvaret för skolans arbetsmiljö, är detta ansvar ofta delegerat till den enskilda skolans rektor. Det är också rektorn som har ansvaret för det dagliga arbetet i kraft av att vara arbetsledare och som är den person som skall bedöma vilka risker för olycksfall och ohälsa som kan förekomma. Det är därför rektors ansvar att förebygga dessa risker genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete!
Arbetsmiljölagen gäller skolan. Lagen säger att arbetsgivaren skall se till att:
De områden som tas upp i arbetsmiljölagen och som har betydelse för skolan ur lärarnas, men framför allt elevernas, perspektiv är:
Som framgått av figuren som inledde detta kapitel granskas skolan från två håll; dels som pedagogisk verksamhet, dels som arbetsplats.
Skolan som arbetsplats styrs av arbetsmiljölagen (1977:1160) och granskas av arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket inspekterar alltså skolans arbetsmiljö och är den myndighet som ställer krav på att arbetsmiljön skall vara god och i enlighet med gällande lagar och föreskrifter för såväl anställda på skolan som elever. Det är viktigt att särskilt betona detta sista; arbetsmiljölagen inbegriper alltså eleverna. Detta betyder att skolan betraktas, ur arbetsmiljölagens perspektiv, som arbetsplats för eleverna. Arbetsmiljölagens föreskrifter rör både skolans fysiska och psykosociala arbetsmiljö och arbetsgivaren är skyldig att följa dessa regler.
Även om det är kommunen, som ju är huvudman för skolan, som har det yttersta ansvaret för skolans arbetsmiljö, är detta ansvar ofta delegerat till den enskilda skolans rektor. Det är också rektorn som har ansvaret för det dagliga arbetet i kraft av att vara arbetsledare och som är den person som skall bedöma vilka risker för olycksfall och ohälsa som kan förekomma. Det är därför rektors ansvar att förebygga dessa risker genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete!
Arbetsmiljölagen gäller skolan. Lagen säger att arbetsgivaren skall se till att:
- upprätta en arbetsmiljöpolicy som beskriver mål och medel för arbetsmiljöarbetet
- informera alla på skolan om policyn
- göra en tydlig fördelning av arbetsmiljöuppgifterna
- se till att alla de som ska delta i arbetsmiljöarbetet får kunskaper
- kontinuerligt undersöka arbetsförhållandena i skolan
- göra bedömningar av identifierade risker
- åtgärda risker som kommit fram
- ta fram handlingsplaner för åtgärder som inte genomförs genast
- genomföra uppföljningar och utvärderingar av arbetsmiljöarbetet som dokumenteras.
De områden som tas upp i arbetsmiljölagen och som har betydelse för skolan ur lärarnas, men framför allt elevernas, perspektiv är:
- psykosocial arbetsmiljö
Hur personer som befinner sig på skolan behandlar varandra. - jämställdhet
Att män och kvinnor har lika rättigheter och samma värde. Jämställdhet kan här ses som en dimension av jämlikhet, eller alla människors lika värde. - stress
Vilket inte minst rör arbetstempo, men också möjligheterna att påverka den egna (arbets)situationen. Elevinflytande är ett viktigt redskap här. Varningssignaler är huvudvärk, humörsvängningar och magont, eller koncentrationssvårigheter. - fysisk arbetsmiljö
Å ena sidan det konkreta som klassrummet, toaletten, korridoren eller arbetsplatsen (vilket inkluderar datorarbetsplatsens ergonomi). Å andra sidan det lite mer svårfångade som ventilation, belysning och buller. - ljud, ljus och luft
Det finns riktlinjer för typen av belysning, ljudnivå, luftens kvalitet, och så vidare. Som arbetsplats skall skolan aldrig vara orsak till fysiska besvär. - ergonomi
Ergonomi handlar i grund och botten om relationen människa, teknik och miljö. Det skall alltså finnas en tydlig ”dialog” mellan individens behov och arbetsuppgifternas karaktär. - allergi
För de elever som har allergi bör det finnas en uttalad åtgärdsplan. - skolhälsovård och elevvård
Varje skola skall ha tillgång till skolläkare och skolsköterska. Det skall finns skolkurator och/eller skolpsykolog på skolan. Skolhälsovården har tystnadsplikt. - brandsäkerhet
Brandsäkerheten, som är rektors eller fastighetsägares ansvar, skall kontrolleras med jämna mellanrum. Brandövning bör genomföras två gånger per år (enligt Räddningsverket). - kränkande särbehandling
”Det finns ingenting att skylla på när man kränker andra, eller när man passivt ser på och låter det ske. Vilka ord och handlingar som är kränkande kan bara den som utsätts för dem avgöra.” (Arbetsmiljöverket (20 ) Arbetsmiljö i skolan, s. 10)
Just kränkande särbehandling, vilket inbegriper det som tidigare ofta kallades mobbning, är något som självklart inte får förekomma på en arbetsplats. Och enligt arbetsmiljölagen är skolan elevernas arbetsplats. Exempel på kränkande behandling kan vara, utöver mobbning, att någon behandlas annorlunda på grund av sitt kön eller hudfärg. Detta behöver alltså inte vara utstuderad rasism eller sexism, utan redan ett ojämlikt bemötande är i lagens mening kränkande behandling. Andra former av kränkande behandling kan vara slag, glåpord, knuffar, sexuella trakasserier, sabotage av personlig egendom, ovänligt bemötande. Det är vidare viktigt att poängtera att den subjektiva upplevelsen av att vara utsatt för kränkande behandling är tillräcklig grund för att lärare och skolledning skall agera.
Arbetsmiljölagen säger att det är varje anställds ansvar att motverka t.ex. kränkande behandling, vilket också finns formulerat som ett krav i Läroplanen:
Arbetsmiljölagen säger att det är varje anställds ansvar att motverka t.ex. kränkande behandling, vilket också finns formulerat som ett krav i Läroplanen:
Läraren ska […] uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling (s.13)
Varje enskild lärare har alltså skyldighet att ”uppmärksamma” och aktivt arbeta för att ”vidta nödvändiga åtgärder” så att ”alla former av diskriminering och kränkande behandling” förebyggs och motverkas. Om du som elev eller målsman upptäcker eller misstänker att det förekommer kränkande behandling, eller någon annan form av missförhållanden som omnämns i arbetsmiljölagen eller läroplanen, kan du ta upp detta med elevskyddsombudet, med elevrådet, eller med skolledningen. Du kan också vända dig direkt till Arbetsmiljöverket, om du finner situationen allvarlig eller av någon anledning inte upplever att skolan tar tag i problemet.
Skolan om pedagogisk verksamhet granskas av Skolverket och Skolinspektionen. Dessa båda statliga myndigheter har som uppdrag att arbeta för att skolans pedagogiska mål och riktlinjer genomförs. Skolinspektionen (Statens skolinspektion, vilket bildades 2011) är vad som kallas tillsynsmyndighet för skolområdet, d.v.s. från förskola till vuxenutbildning. De granskningar Skolinspektionen genomför är regelbunden tillsyn och kvalitetsgranskning. Kvalitetsgranskningen är en tematisk granskning, vilket betyder att enskilda ämnen eller ämnesområden granskas. Den regelbundna tillsynen sker på varje enskild skola var femte år. Om en skola inte klarar Skolinspektionens granskning kan de fatta beslut om anmärkning, föreläggande eller i allvarliga fall föreläggande med vite. Dessa beslut fattas för att tvinga fram nödvändiga åtgärder på de aktuella skolorna. Skolinspektionen kan i särskilt allvarliga fall besluta om åtgärder vilka skall genomföras på kommunens bekostnad alternativt dra in tillstånd för friskolor. Skolinspektionens granskningar av varje unik skola finns tillgängliga via skolinspektionen.se, där de enskilda besluten finns att läsa.
Skolinspektionens övriga uppdrag återfinns också:
Dessutom är Barn- och elevombudet (BEO) del av Skolinspektionen och har till uppgift att utreda anmälningar som kränkande behandling. Undantaget är de situationer som faller inom rubriken diskriminering, där det istället är Diskrimineringsombudsmannen (DO) som skall utreda dessa ärenden. För den person som anmäler är detta dock av mindre betydelse; det viktiga är att anmälan görs! (Det är sedan en fråga myndigheterna emellan vilken som skall utreda.)
När Skolverket bildades 1991 övertog denna myndighet det uppdrag som Skolöverstyrelsen (SÖ; centralt ämbetsverk bildat 1920 med uppdrag att granska skolans verksamhet) tidigare haft. Skolverkets uppdrag renodlades i och med bildandet av Skolinspektionen 2011 (tillsyn och tillstånd). Skolverkets uppdrag (skolverket.se) kan sammanfattas under fem huvudrubriker:
1. nationella mål och styrdokument
I mötet mellan myndighetesutövandet och det demokratiserande uppdraget finns så att säga elever och lärare, föräldrar och rektorer. För att hantera detta dubbla uppdrag finns en rad styrdokument, skollagen och inte minst läroplanen. Denna verksamhet kontrolleras sedan av en rad olika myndigheter och organisationer. Eftersom skolan är obligatorisk berör skolan samhällets alla medlemmar, antingen för att de har barn eller för att de själva någon gång varit barn. Skolan blir med detta en av de politisk mest viktiga, men samtidigt infekterade, frågorna. Här är det naturligtvis viktigt att ha i minnet att skolan som politisk idé och som praktisk verksamhet kan vara två dramatiskt olika saker. På samma sätt som de politiska argumenten om hur skolan borde vara inte allt stämmer med vad forskningen om skolan och lärandet säger.
Skolan om pedagogisk verksamhet granskas av Skolverket och Skolinspektionen. Dessa båda statliga myndigheter har som uppdrag att arbeta för att skolans pedagogiska mål och riktlinjer genomförs. Skolinspektionen (Statens skolinspektion, vilket bildades 2011) är vad som kallas tillsynsmyndighet för skolområdet, d.v.s. från förskola till vuxenutbildning. De granskningar Skolinspektionen genomför är regelbunden tillsyn och kvalitetsgranskning. Kvalitetsgranskningen är en tematisk granskning, vilket betyder att enskilda ämnen eller ämnesområden granskas. Den regelbundna tillsynen sker på varje enskild skola var femte år. Om en skola inte klarar Skolinspektionens granskning kan de fatta beslut om anmärkning, föreläggande eller i allvarliga fall föreläggande med vite. Dessa beslut fattas för att tvinga fram nödvändiga åtgärder på de aktuella skolorna. Skolinspektionen kan i särskilt allvarliga fall besluta om åtgärder vilka skall genomföras på kommunens bekostnad alternativt dra in tillstånd för friskolor. Skolinspektionens granskningar av varje unik skola finns tillgängliga via skolinspektionen.se, där de enskilda besluten finns att läsa.
Skolinspektionens övriga uppdrag återfinns också:
- Att kontrollrätta de nationella proven, med målet att skapa en likvärdighet i rättningen över landet och mellan skolor. Syftet med dessa kontrollrättningar är också att motverka felaktig betygssättning.
- Att ta emot anmälningar i enskilda ärenden från elever eller målsmän. Dessa anmälningar kan bl.a. handla om kränkande behandling eller uteblivet stöd.
- Att ta emot anmälningar mot legitimerade lärare, vilket efter en första utredning kan gå vidare till Lärarnas ansvarsnämnd. Det är sedan Lärarans ansvarsnämnd (vilket lyder under Skolverket, se nedan), vars ledamöter utses av regeringen, som fattar beslut om eventuell varning eller i allvarligare fall indragning av lärarens legitimation. Lärarnas ansvarsnämnd instiftades 1 juli 2012 i samband att den s.k. lärarlegitimationen blev ett formellt krav.
Dessutom är Barn- och elevombudet (BEO) del av Skolinspektionen och har till uppgift att utreda anmälningar som kränkande behandling. Undantaget är de situationer som faller inom rubriken diskriminering, där det istället är Diskrimineringsombudsmannen (DO) som skall utreda dessa ärenden. För den person som anmäler är detta dock av mindre betydelse; det viktiga är att anmälan görs! (Det är sedan en fråga myndigheterna emellan vilken som skall utreda.)
När Skolverket bildades 1991 övertog denna myndighet det uppdrag som Skolöverstyrelsen (SÖ; centralt ämbetsverk bildat 1920 med uppdrag att granska skolans verksamhet) tidigare haft. Skolverkets uppdrag renodlades i och med bildandet av Skolinspektionen 2011 (tillsyn och tillstånd). Skolverkets uppdrag (skolverket.se) kan sammanfattas under fem huvudrubriker:
1. nationella mål och styrdokument
- Utifrån de nationella målen och styrdokumenten utformas ramarna och riktlinjerna för hur skolans verksamhet skall bedrivas och bedömas.
- Det är Skolverket som tillsammans med universitet och högskolor utvecklar nationella prov och bedömningsstöd till lärare. Bedömningsstödets syfte är att skapa förutsättningar för likvärdig bedömning av elever och nationella prov.
- Genom utvärdering, studier och analyser utvärderar Skolverket skolornas verksamheter. Syftet med detta är att finna de områden som behöver utvecklas på en nationell nivå.
- Skillnader i grad av måluppfyllelse mellan olika skolor och huvudmän analyseras.
- Skolverket deltar i internationella studier, som t.ex. PISA, PIRLS och TIMSS. Detta för att skapa ett underlag som gör det möjligt att bättre värdera det svenska utbildningssystemet i relation till andra länders.
- Skolverket har uppdrag att sammanställa och sprida resultaten från de studier och analyser som genomförs. Detta, liksom mycket annat material, finns att läsa på skolverket.se.
- Eftersom Skolverket ansvarar för statistik som rör skolan (och förskolan) kan de ge en samlad bild av skolan. Denna statistik utgör underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som nationell nivå. Eftersom Skolverket varje år samlar in statistik som rör barn, elever, personal, kostnader och utbildningsresultat är det möjligt att jämföra olika huvudmän och verksamheter.
- Baserat på de brister och problem som olika undersökningar avslöjar ger Skolverket stöd till enskilda skolor och huvudmän i form av stöd för generella utvecklingsinsatser. Detta stöd kan handla om såväl ämnesspecifik utveckling som bidrag till arbetet med t.ex. värdegrundsfrågor, nyanlända elever eller jämställdhetsfrågor.
- Den statliga rektorsutbildningen liksom särskilda insatser på exempelvis lärarfortbildning är ett område för Skolverkets satsningar på kompetensutveckling. Ett ytterligare område inom denna satsning på lärares kompetensutveckling och -säkring är legitimationen för lärare, vilket beslutas av Skolverket.
- Skolverket har också till uppdrag att administrera olika typer av statliga stöd och bidrag, med syfte att stimulera måluppfyllelse och att säkra (ökad) kvalitet i skolornas verksamhet.
I mötet mellan myndighetesutövandet och det demokratiserande uppdraget finns så att säga elever och lärare, föräldrar och rektorer. För att hantera detta dubbla uppdrag finns en rad styrdokument, skollagen och inte minst läroplanen. Denna verksamhet kontrolleras sedan av en rad olika myndigheter och organisationer. Eftersom skolan är obligatorisk berör skolan samhällets alla medlemmar, antingen för att de har barn eller för att de själva någon gång varit barn. Skolan blir med detta en av de politisk mest viktiga, men samtidigt infekterade, frågorna. Här är det naturligtvis viktigt att ha i minnet att skolan som politisk idé och som praktisk verksamhet kan vara två dramatiskt olika saker. På samma sätt som de politiska argumenten om hur skolan borde vara inte allt stämmer med vad forskningen om skolan och lärandet säger.